Shoutout?

Ja okej okej okejjjjj.. min blogg är ju inte personlig till den nivån men once in a while skadar det aldrig att dela med sig. Systrar och bröder, låt mig presentera en underbar varelse, en underbar skapelse av Gud vid namnet Zeynab aka Z! Denna tösabitan är min brors fästmö och min fru (ifall detta tyder på incest så är jag skyldig!)
..
Kärlek till henne för att hon förstår livet, förstår mig och främst kärlek till henne för att jag värderar henne som individ, människa, ung kvinna, muslim och som min familj. Z kan systrarna hitta på instagra, tralaalaalaaa.
..
Z, du är unik du. stick mee daaaajjjjjjjjjjjjjjjjjjjjj x

Varför all sorg och sörjande?

När jag sitter i församlingen, med flera kvinnor som klätt sig i helsvart, med huvuden nere, handen på hjärtat, ögonen fyllda med tårar- kan jag inte hjälpa att tänka vad i helsike hade en utestående tänkt ifall de kom in till en sådan syn?
...
Varför all sorg då? Varför alla tårar? Varför all skrik? Varför all hysteri?
...
Många har dött i religionens namn, inte minst inom Islam... Men varför just dessa 10 dagar hos shiiter då? Svaret mina vänner är att, av alla de som dog i Islams namn.. Hur många av de blev styckade i bitar? Hur många av de blev förtryckta bortom ordens makt? Hur många av de dog törstiga? Hur många av de dog med familjen som fick se på? Hur många av deras lik blev kvar mitt i öknen och hittades inte förräns dagen därpå- då allt levande i öknen fick sig en tugga? Hur många av de är just Ahlul Bayt i all sin ära och makt, hur många Hussein har vi? Hur många Ali har vi? Hur många Hassan har vi? Hur många Fatima al Zahra har vi? Hur många Zeyneb har vi? Hur många Ali al Akbar har vi? Hur många Qassim har vi? Hur många Abbas har vi? Listan här är oändlig.. Men svaret kvarstår- att dessa människor, ahlul bayt themselves, finns det endast en av de. Och när en av de, blev torterad, styckad, förtryckt, blivit till åtlöje- så är det näst intill omänskligt att inte känna medlidande och fälla ett par tårar...
...
Varför all sorg? -Shiiters historia är fylld med det, då vi alltid har varit mathlomeen, de bortglömda, de förtryckta (rättare ord kan jag inte få underfund med vid översättning verkar det som..)
...
Varför 10 dagar, när all mördande skedde i princip under en dags tid, om ens det? -Det är så pass stort att en dag för alla dessa vackra skapelser ska kunna få sin rätta sörjande räcker inte till. Alla får minst en dag var..
...
När en individ går bort, mord eller ej, brukar man i de normala fallen få en rättvis begravning med hela liket. Men inte med dessa här individerna, nej. Här var de styckade. Och det tynger hjärtat att veta att dessa underbara människor inte fått den friden varken vid liv eller som döda.
...
Gud är kärlek, kärlek till den som håller sig till sin väg, oavsett vilken väg det är. Det är vackert med religion. Patetiskt i den ateiska personens ögon- men ett verklighetsnedslag för den troende.
...
Inget i livet är säkert- endast döden. Endast döden mina vänner är säker. Får en att tänka eller hur... x

Kivnnosnack i Hussanya- we've all seen/heard it.........

Som jag i ett par tidigare inlägg nämnde, jag är den personen som går till hussanya i min ensamhet för att kunna minnas och sörja på egen hand. Det kliar mig ingenstans att kvinnor tittar på mig, som för övrigt ser ut som en åsna pga. all gråt, och tänker att jag är säkert socialt störd eller så har jag världens problem där hemma som jag får ut här- med en legit ursäkt! wä3. Så är det ju inte alls...
..
Så jag sitter där, kollar på föreläsaren via en TV (high tech arabs wopwoop) och tårarna rinner nerför mina kinder. Mina läppar darrar och jag blundar- blundar för att jag vill inte se världen. Jag vill inte. Men då- öppnar jag upp ögonen av att jag hör 2 kvinnor (runt 30års åldern) som skrattar åt något den ena sa.. Jag blev så förbannad, förbannad över respektlösheten gentemot de som har kommit verkligen för att lyssna på talaren!!!!
..
Självklart, dum som jag är, så slutade jag upp med att dela leenden till att där inne och stirrade endast blint på TVn.. Helt plötsligt talade en äldre dam som satt bredvid mig, och viskade till mig "Man kan tro att de sitter i Bagdad Café".. Där log jag så oerhört starkt och viskade tillbaka "Man kan tro att deras män har låst in de i hemmet i 340 dagar, och resterande dagar löper de amok här inne". Vi log mot varandra och fortsatte i vår ensamhet att klappa på bröstet och kolla på herrn som talade..
..
Det är detta jag avskyr med kvinnor. Kvinnosnacket. Respektlösheten. Deras vidriga natur att de MÅSTE berätta sin granne si och så för att få en reaktion.. Woman puh-lease! Vidrigt. vidrigt. vidrigt. Det är 10 dagar, 10 dagar kan du banne mig hålla igen och blunda ögonen från din trista vardag!
..
..
..
Till alla män där ute: håll era kvinnor- Batool delar officiellt ut blickar! x

Black is the only color that could truly express the flow of the feelings..


Jag vill inte kyssa din grav, utan slänga mig själv i din grav..

 
Alla kan inte relatera till sådant här, men det gör jag. Alla vi sörjer på olika sätt. En gemensamhet de flesta shiiter har är att i en sådan här samling, en viss person står längst fram och återberättar en berättelse eller liknande, som självklart är full av sorg och död- inte konstigt att han själv brister ut i tårar senare! Och under tiden han återberättar, som en rytm, eller bakgrundsmelodi kan man säga, så klappar hela församlingen på högra bröster (eller vissa föredrar på låret.. beroende på om du står upp eller sitter). Och så här kan det gå under denna sörjetiden.. man hör människor i bakgrunden som gråter, man hör äldre som skriker till av sorg, man hör talarens röst som bryts av klumpen i halsen.. Det är tungt, det är det verkligen.
..
Kärlek till den som vill förstå och tar sig tiden till att bli förstådd. Kärlek till er.
..
xx

Springandes till Hussains (AS) grav..

Muharram är shiiternas månad.. Ashura är shiiternas 10 dagar.. 10 dagar av sorg följd på sorg följd på sorg. Shiiternas historia är präglad av förtryck, hat och död. Inte konstigt att man inom dessa 10 dagar hamnar i en dvala, där man reflekterar över liv och död. Din själ vill bära svart. Din mun vill dricka vatten, men minns hur vår imam blev mördad törstig. Din hand vill klappa på bröstet, för att väcka upp hjärtat till Rukayyas skrik.. Ohh vad det är så mycket att tala om under dessa 10 dagar..
...
När det är ashura så älskar jag att gå till en hussaniya, ett moské liknande ställe där shiiter samlas för att minnas och sörja våra imamer som gick bort under denna korta tid.. Jag älskar att sitta för mig själv och låta tårarna svara till läsarens tal.
..
Att bo i Sverige komplicerar lite valen av vart man vill vara under Ashura.. men det känns oh så härligt att få möjligheten att sitta i en sådan församling och bara gråta ut och minnas, och minnas, och gråta. Det är så mycket som måste gå uuuuut. Och ut skall det gå.
..
En lattmiya jag verkligen älskar är "Arkoth jay azor al hussayn".. ska länka den här inshallah. En "vers" som verkligen får mig att bli rörd är när han säger : Jag vill inte komma till Dig för att pussa din grav, utan jag kommer springandes till dig Hussayn för att slänga mig i din grav och skrika ya Hussayn ya Hussayn!"
..
Det är 10 dagar under hela årets förlopp, gör något av dessa 10 dagarna vänner.. Gud är kärlek xx

RSS 2.0