muntadhirin

Som jag i ett par tidigare inlägg nämnde, jag är den personen som går till hussanya i min ensamhet för att kunna minnas och sörja på egen hand. Det kliar mig ingenstans att kvinnor tittar på mig, som för övrigt ser ut som en åsna pga. all gråt, och tänker att jag är säkert socialt störd eller så har jag världens problem där hemma som jag får ut här- med en legit ursäkt! wä3. Så är det ju inte alls...

..

Så jag sitter där, kollar på föreläsaren via en TV (high tech arabs wopwoop) och tårarna rinner nerför mina kinder. Mina läppar darrar och jag blundar- blundar för att jag vill inte se världen. Jag vill inte. Men då- öppnar jag upp ögonen av att jag hör 2 kvinnor (runt 30års åldern) som skrattar åt något den ena sa.. Jag blev så förbannad, förbannad över respektlösheten gentemot de som har kommit verkligen för att lyssna på talaren!!!!

..

Självklart, dum som jag är, så slutade jag upp med att dela leenden till att där inne och stirrade endast blint på TVn.. Helt plötsligt talade en äldre dam som satt bredvid mig, och viskade till mig "Man kan tro att de sitter i Bagdad Café".. Där log jag så oerhört starkt och viskade tillbaka "Man kan tro att deras män har låst in de i hemmet i 340 dagar, och resterande dagar löper de amok här inne". Vi log mot varandra och fortsatte i vår ensamhet att klappa på bröstet och kolla på herrn som talade..

..

Det är detta jag avskyr med kvinnor. Kvinnosnacket. Respektlösheten. Deras vidriga natur att de MÅSTE berätta sin granne si och så för att få en reaktion.. Woman puh-lease! Vidrigt. vidrigt. vidrigt. Det är 10 dagar, 10 dagar kan du banne mig hålla igen och blunda ögonen från din trista vardag!

..

..

..

Till alla män där ute: håll era kvinnor- Batool delar officiellt ut blickar! x