muntadhirin

Jag har inte varit alls aktiv med bloggen de senaste veckorna. dels pga. att jag har varit bortrest. Nämligen till hurghada- egypten.

Vad jag ville ta upp här var hur otroligt vackert och inspirerande arabländerna är under ramadan månad. Jag ville nästan gråta vid synen av en ung egyptisk pojke i någon bazaar som stod bakom kassan och höll en liten Quraan som han tog upp och läste när än han inte hade några kunder. Hur underbart är inte det?! Jag inspirerades personligen oerhört mycket av just HAN... Så jag har börjat använda min lilla Quraan, som jag har i väskan. Tar upp Den och läser när än jag har inget för mig. Och det är inte så farligt som det verkar och vara, att läsa 600 sidor, på en månad. Jag har läst fler sidor under 5 dagar.. men det där är en helt annan femma då böckerna var i engelska respektive svenska, vilket är de språken jag behärskar alhamdulillah super.

Jag har hört att i Malmö så har de slagit upp en gigantisk tält vid rosengård där det sägs att de bjuder runt på mat, dadlar etc. etc. Jag tycker att sådana här grejer, uppmuntran inför ramadan månad borde uppmärksammas mer och mer. Speciellt här i Malmö då mer än halva befolkningen är muslimer..

Muslimerna i Malmö, eller de jag har råkat ut på de senaste 6 dagarna, har brist med den här ramadan-andan. eller allmänt broder/systerskaps-andan. Att om man ser en annan broder eller syster gå förbi, ska man på ett respektfullt sätt säga ramadan karim eller inshallah siamkom maqbol (inshallah er fasta är "godkänd", usch vilken usel översättare jag är!) eller något i den stilen.. De här orden, små ord, har stora betydelser.. för mig, som inte har ätit på 12 timmar, ser en broder/syster gående förbi mig, och nickar nätt och säger leende; ramadan karim.. DET hade helt enkelt gjort min dag. Och tro  mig, det behöver alla som är fastande.. något speciellt som gör ens dag.. xx